 |
| Svensk Klassiker nr 15647 |
Jag började med en Svensk Klassiker - Vansbrosimmningen juli -99, Lidingöloppet sept -99, Öppet Spår feb -00 och till sist Vätternrundan i juni -00. Inga större problem, simningen enklast, kanske löpningen jobbigast. Eller kanske cyklingen där man sover så lite och håller igång så länge. En Svensk Klassiker är jag stolt över.
Skippade Stockholmsmaran 2000, annars har jag sprungit varje år med ett stort OBS för 2001 när jag var magsjuk och totalt utslagen tre veckor innan loppet, men klarade det ändå. Men tiderna har bara blivit sämre. Rekordloppet 1999 på 3.59.57 blev 2009 4.58.40. Sånt är livet.
Några fler Lidingölopp har det också blivit med rekordet där 2.52.38 från 2000, och i loppet 2004 klarade jag gränsen för silvermedalj i 60-årsklassen. Jag sprang "sista milen", som är den jobbigaste, på 54.27. Annars är min peronbästa på en mil 46.30 (ung.) på en Ford-mil 1998 i Sollentuna.
Förutom Öppet Spår 2000 åkte jag "riktiga" Vasaloppet 2003 på 10.34.33. Nån skidåkare är jag inte!
I november 2001 skulle jag springa New York City Marathon, men vi bokade av det efter attacken 11:e september. 5620 kr kostade det att hoppa av, men året därpå, 3:e november 2002 sprang jag mitt första New York City Marathon. Det finns andra maror jag också skulle velat ha sprungit, men jag har varken tid eller pengar för allt jag skulle vilja. Men en gång till i New York hoppas jag på.
Två saker till att nämna från min motionstid som 55-65-åring:
I februari 2009 sprang jag min första "Yours Truly Run 50k", 5 mil i nysnön på vägarna runt fritidshuset i Sala. Riktigt rejält jobbigt. Ultra Marathon!
I juli 2005 fick jag min hittills enda skada, höger knä. Efter Stockholmsmaran i juni sprang jag ingenting förrän i slutet av juli, då jag började alldeles för långt och snabbt. Mitt högra knä blev rejält ansträngt och svullet, men naprapat Eddie Lanza gav mig 5-6 behandlingar under någon månad och jag blev helt återställd under hösten 2005 med lite försiktig träning. Ett par stukningar har jag råkat ut för också, men oftast bara lätta saker, så jag har haft tur eller så har jag tränat rätt.
Nu är det bara ett kort inlägg om min träning på 10-talet, sen är jag up to date för aktuella träningsanalyser!
Förutom Öppet Spår 2000 åkte jag "riktiga" Vasaloppet 2003 på 10.34.33. Nån skidåkare är jag inte!
I november 2001 skulle jag springa New York City Marathon, men vi bokade av det efter attacken 11:e september. 5620 kr kostade det att hoppa av, men året därpå, 3:e november 2002 sprang jag mitt första New York City Marathon. Det finns andra maror jag också skulle velat ha sprungit, men jag har varken tid eller pengar för allt jag skulle vilja. Men en gång till i New York hoppas jag på.
Två saker till att nämna från min motionstid som 55-65-åring:
I februari 2009 sprang jag min första "Yours Truly Run 50k", 5 mil i nysnön på vägarna runt fritidshuset i Sala. Riktigt rejält jobbigt. Ultra Marathon!
I juli 2005 fick jag min hittills enda skada, höger knä. Efter Stockholmsmaran i juni sprang jag ingenting förrän i slutet av juli, då jag började alldeles för långt och snabbt. Mitt högra knä blev rejält ansträngt och svullet, men naprapat Eddie Lanza gav mig 5-6 behandlingar under någon månad och jag blev helt återställd under hösten 2005 med lite försiktig träning. Ett par stukningar har jag råkat ut för också, men oftast bara lätta saker, så jag har haft tur eller så har jag tränat rätt.
Nu är det bara ett kort inlägg om min träning på 10-talet, sen är jag up to date för aktuella träningsanalyser!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar