måndag 17 september 2012

Nästa år är jag med!


Kungsträdgården innan start
Stockholm Halvmarathon var en kul tävling, jag blev sugen att vara med, men den här gången stod jag i publiken.

Fullt med folk i Kungsträdgården där alla samlades innan starten på Norrbro och sol och fint väder. Ingen risk för regn.

I första hand skulle vi heja på Elisabeth som gjorde en nystartspremiär efter några års bortavaro från löparbanorna. "Hyfsat tränad" sa hon, "med nya skor". Det är så kul när mitt löparintresse smittar av sig på andra, ja hon kanske skulle sprungit ändå, men lite påverkan inbillar jag mig att jag haft.
    
Torsgatan, snart in på Odenvägen

Vi började titta i Vasaparken där löparna kom efter fyra km och man blir ju riktigt yr i skallen av att stå och kolla efter en svartklädd löpare utan keps, men rätt snart så kom hon i lite för hög fart. Det är lätt att dras med i början av ett lopp.

Var skulle vi se henne nästa gång? Vi satsade på Norr Mälarstrand, men då måste vi ta Tunnelbanan för att hinna. Och det var då vi förstod att vi var insnärjda i Vasaparken, löparna springer runt hela parken! Det tog en himla tid innan vi kunde ta oss över på rätt sida av banan, vi hade barnvagnen med oss också. Jag blir galen när jag själv springer och folk korsar banan framför fötterna på en, så vi väntade länge tills det var helt OK att korsa. Men då var vi för sent ute, hon hade redan passerat Norr Mälarstrand, skulle vi försökte satsa på Söder i stället? Men det tog tid det också så vi hoppade av i Gamla Stan och tog plats på Skeppsbron.
Medalj runt nacken

Ett gäng tjejer i 10-12-årsåldern sjöng ihärdigt en ramsa att löparna var grymma "därför ska vi ropa över hela Europa" sjöng dom och klappade händerna. Vad roligt det är med publik som törs släppa loss och sjunga som dom här tjejerna. Liksom  tjejerna som varje år stod på Fleminggatan på Stockholm Marathon som sjöng: "Ni har kämpat bra ska ni veta, vi står bara här och blir feta". Varje år stod dom där och sjöng så det blev stämning. Nu är banan ändrad, minns inte var dom står nu, men dom sjunger fortfarande!

Bettan sprang så fort på slutet så vi såg inte henne svischa förbi. Rätt var det var var hon i mål, rätt trött men nystartspremiären gick över förväntan, 2.02! Hon har mycket ogjort på löparbanorna runt om i världen! Och jag kanske blir med nästa år om vädret blir lika bra som i år.                  

måndag 10 september 2012

Stockholm Halvmarathon

På lördag är det löpning i Stockholm igen. Stockholm Halvmarathon.  Men vi ska bara titta på.

Rätt skönt det också som omväxling. Elisabeth startar 16.05, det är henne vi i första hand ska heja på. Hennes comeback på löparbanorna efter sina barnafödslar. Klarar hon 2 timmar nu i premiären?



Halvmaran är rätt bra distans, nästan lika populärt som ett marathon men mycket lättare att springa. Jobbigt och utslagsgivande, men man behöver ju inte vara lika väl förberedd för att springa 21098 meter som att springa det dubbla.

Jag har bara sprungit två halvmaror, Stockholmsloppet 1999 på 1.54.26 och Broloppet 2000 på 1.58 har jag för mig, sen har det mest varit maror, men karriären går ju mot sitt slut, jag kanske tar upp halvmaror i stället. Och Elisabeths har fått en nystart, hon är väl snart tillbaka på maran också. Anders är nyanmäld till TEC 2013 (= 8 halvmaror i sträck) så vi har väl en löpargen i släkten.

Skeppsbron verkar vara ett bra ställe att kolla, eller blir det för mycket folk där? Äh, det är nog plats för oss också.  Nu ska jag lusläsa startlistan, men framför allt:   Heja Elisabeth!!