Bara en månad kvar nu till start och startbeviset har kommit. Och jag är bara halvtränad!
Syndarn vaknar sent, och nymornad är jag igång nu väldigt regelbundet. Jag har sprungit varannan dag nu ett bra tag, men inte fått upp några riktiga längder, drygt 2 mil som mest.
Vid snart 68 har jag alldeles för mycket att göra, tiden räcker inte till för att löpträna. Eller jag prioriterar alltför ofta något annat om jag ska vara ärlig.
Men idag, 28 april, lägger jag till en mil och tar en tremilsrunda. Och nästa vecka en till. Det får räcka, sen är jag i alla fall drygt halvtränad inför min 14:e Stockholm Marathon.
Men till andra varvet kunde jag ha nytta av en konsult, vad tar en sån i timmen?
Jag har gått på myten om att motion ska vara bra för hälsan. Här är mina erfarenheter som motionär med några månader kvar till sjuttio:
lördag 28 april 2012
söndag 22 april 2012
Oro i skogen
En favoritrunda (jag har många) går genom Rönnbyskogen, men det har varit lite oroligt där ett tag.
Vi karlar behöver aldrig vara skraja när vi motionerar, jag tänker aldrig tanken att man ska behöva vara rädd för något. Ja, en lösspringande hund kanske, och en gång blockerade en kossa vägen för mig, men mer har det aldrig varit. Och jag har sprungit tidiga morgnar och sena kvällar utan att behöva bry mig.
Men det är annat för tjejer, tyvärr. I spåret genom Rönnby har tjejer ett tag blivit uppvaktade på ett obehagligt sätt av en kille, så där springer dom inte gärna ensamma nu. Inget allvarligt har hänt än som tur är, men det är klart att tjejerna är rädda.
Och jag har sprungit den vändan extra många gånger nu senaste veckorna så att jag kan ge fridstöraren på moppe om jag får syn på honom.
Annars går träningen inför årets marathonlopp hyfsat, men jag springer för lite. Jag får nog sikta in mig på 5,5 timme i marathonspåret i sommar tyvärr.
Vi karlar behöver aldrig vara skraja när vi motionerar, jag tänker aldrig tanken att man ska behöva vara rädd för något. Ja, en lösspringande hund kanske, och en gång blockerade en kossa vägen för mig, men mer har det aldrig varit. Och jag har sprungit tidiga morgnar och sena kvällar utan att behöva bry mig.
Längst in i Rönnbyskogen Det var lugnt idag |
Och jag har sprungit den vändan extra många gånger nu senaste veckorna så att jag kan ge fridstöraren på moppe om jag får syn på honom.
Annars går träningen inför årets marathonlopp hyfsat, men jag springer för lite. Jag får nog sikta in mig på 5,5 timme i marathonspåret i sommar tyvärr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)